Esra föddes i Babylon av judiska föräldrar under judarnas fångenskap där. Förutom att han var präst och skrivare var han även den persiske kungens rådgivare i judiska angelägenheter och när det gällde planen för judarnas återvändande till Jerusalem. Den persiska regeringen var tolerant mot andra religioner men krävde ordning och auktoritet. År 458 fick Esra därför i uppdrag av kung Artaxerxes att leda en större grupp judar tillbaka till staden med uppdrag att organisera de religiösa förhållandena och judarnas liv.(Från Bibelfakta. Läs mer HÄR.
10 minikommentarer från Esra bok (PB):
- Omstart - Esra 10
- "Vi har ju övergett dina bud" - Esra 9
- Lita på Herren - Esra 8
- Leva efter Guds ord – Esra 7
- "En plats för offer" - Esra 6
- En väg vidare - Esra 5
- Motstånd - Esra 4
- Sitta fast i det som varit - Esra 3
- Vända tillbaka - Esra 2
- Bygga upp Herrens hus - Esra 1
Från Gamla Testamentets Historia (PB)
KAPITEL 12 – FÅNGENSKAPEN I BABYLON
Innehåll
|
Fångenskapen
Då
Jerusalem föll 586 f.Kr. fördes en stor del av befolkningen bort till Babylon.
Men fångenskapen i Babylon var inte som fångenskapen i Egypten, där folket levde
som slavar. I Babylon hade judarna rörelsefrihet och frihet att bo och arbeta
efter eget val.
Men längtan
efter Kanaan, Jerusalem och Templet var stor. Folket upplevde en stor sorg och
kände sig religiöst vilsna då man inte längre kunde offra och tillbe i Templet:
”Vid Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion….hur kunde vi sjunga Herrens sånger i ett främmande land?” (Psalm 137:1+4)
”Vid Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion….hur kunde vi sjunga Herrens sånger i ett främmande land?” (Psalm 137:1+4)
Maktskifte i Babylon
Fångenskapen i Babylon varade inte så
länge. Ca 50 år efter att fångenskapen hade börjat hade den babyloniske kungen
ett gästabud och då såg han en handskrift på väggen: ”Skriften lyder: Mene mene tekel
u-farsin. Och så skall orden tydas: Mene – Gud har räknat ditt
rikes dagar och gjort slut på det. Tekel – du är vägd på en våg och
befunnen för lätt. Peres – ditt rike har delats och givits åt meder
och perser.” (Dan 5:26-28). Samma natt förr Babylon i
för Perserna.
Perserna
hade en annan ockupationspolitik än babylonierna. I stället för att använda
energi på att behålla folken i fångenskap, lät man folken bo i sina egna länder
och hålla på med sin egen religion. På det sättet var de ockuperade folken
relativt tillfreds med tillvaron och skapade inte en massa problem för
ockupationsmakten. Detta resulterade i att judarna kunde börja återvända till
sitt land. Det hände i tre olika perioder.
Den
första vågen av hemvändande (539 f.Kr.)
Kungen i
Persian, Kyros, kungjorde att alla israeliterna fick lov att vända tillbaka för
att bygga upp Templet i Jerusalem (Esra 1:1-4). Serubabel, en ättling till
David och sonson till kung Jojakin, blev ledaren för denna grupp.
Så snart de
kom tillbaka till Jerusalem började de bygga upp altaret och lägga grunden till
Guds hus. Men samaritanerna, som inte fick vara med om återuppbyggnaden,
motarbetade arbetet och arbetet på Templet avbröts under några år.
Men
profeterna Haggai och Sakarja inspirerade folket att på nytt sätta igång med
återuppbyggnaden av Templet.
Läs Hagg 2:4-5 och Sak 4:6-9
Templet blev
invigt år 515, ungefär sjuttio år efter att det tidigare Templet blev förstört.
Men många av
judarna vände inte tillbaka omedelbart, och i Esters bok finner vi berättelsen
om hur drottning Ester räddar judarna från ett försök till jude-utrotelse i
Perserriket. Till minne av detta började judarna att fira Purim-festen.
Den
andra vågen av hemvändande (459 f.Kr.)
Esra var
ledaren för den andra vågen av hemvändande judar. Han sändes till Jerusalem av
perserkungen Artaxerxes med uppgift att förkunna Guds lag skipa tätt i landet
(Esra 7).
Den
tredje vågen av hemvändande (445 f.Kr.)
Nehemja var
munskänk hos kungen i Persien. Då Artaxerxes såg hur Nehemja sörjde över förhållandena
i Jerusalem, fick Nehemja lov att vända hem för att bygga upp stadsmuren (Neh
2).
Då Nehemja,
tillsammans med folket som följde med honom, hade kommit fram till Jerusalem
och började bygga upp stadsmuren, mötte de starkt motstånd. De fick arbeta med
den ena handen och hålla i vapnet med den andra (Neh 4:17). Nehemja uppmuntrade
folket att fortsätta och sa: ”Var inte
bedrövade. Den glädje Herren ger är er styrka.” (Neh
8:10). Esra spelade också en viktig roll i den andliga förnyelsen som folket
upplevde under denna tid.
Neh 12:27-47
Frågor för studier och samtal
1/ Israels historia
speglas ofta i poetisk form i Psaltaren i Bibeln.
-Läs Psalm 137 om den stora förtvivlan folket
upplevde i fångenskapen
-Läs Psalm 126 om den gränslösa glädjen då de
fick lov att återvända hem
2/ Israel upplevde en
andlig förnyelsestid i förbindelse med återuppbyggnaden av Templet och av
Jerusalem. Det var tydligt att Gud gjorde något nytt. Men alla var inte lika
begeistrade. Man upplevde också något av den spänning och konflikt som kommer
då det är väckelse. Några är för väckelsen och några är emot. Läs om
situationen i Esra 3:10-13 och jämför med andra väckelser som du känner till:
-Reformationen
-Frälsningsarméns början
-Pingstväckelsen
-Den karismatiska väckelsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar