Ögonblicksbön

Föregående vecka i den dagliga bibelläsningen enligt bibelläsningsplanen stötte jag på tre tillfällen med "Ögonblicksbön". Med det menar jag att man inte bestämmer sig för att gå åt sidan för att be, utan att man helt enkelt går över i bön i den situation man befinner sig. Där och då.

Abrahams tjänare hade sänts ut för att hämta hem en brud åt Abrahams son Isak. Då tjänaren når den plats som han blivit sänd till samtalar han med en ung kvinna och då allt som han bett Gud om inför mötet faller på plats, faller tjänaren ned och tillber Herren (1 Mos 24:26). Mitt under samtalet med kvinnan.

Då tjänaren senare skall säta sig för att äta tillsammans med flickans far och frabror, får han plötsligt ett ja från dem då det gäller den unga kvinnan. Då tjänaren fick det svaret föll han bara ned och tillbad Herren (1 Mos 24:52) Mitt under samtalet. Där och då.

Då Nehemja under den babylonska fångenskapen får frågan av kung Artaxerxes "Vad önskar du?", står det att Nehemja "bad till himlens Gud och svarade..." En bön mitt under samtalet med kungen. En ögonblicksbön. Där och då.

Det gäller att, som en god vän uttryckte det: "Att ha nära till bönen". Rut och jag har försökt praktisera det under många år. Det händer ofta att någon ber oss be för dem då det gäller ett speciellt behov. De har normalt tänkt sig att vi ska ta med det i våra regelbundna bönestunder. Men vi brukar normalt svara "ja" på frågan och börja be direkt där vi står eller sitter. Där och då. Det kan vara i en gudstjänstlokal, på gatan, i en affär, på bussen eller var vi än befinner oss. En bön där och då. En ögonblicksbön. Så om du kommer till oss och ber om förbön, var beredd på att vi kan ta det bokstavligt där och då.

Men Gud är inte nöjd med att vi bara kastar iväg böner i korta ögonblick. För att ögonblicksbönen ska fungera och för att vi ska kunna ha nära till bönen, tror jag att vi också måste av stunder av koncentrerad bön. De behöver inte alltid vara så långa, men de bör vara regelbundna.

Det finns löften om bönhörelse både då vi går åt sidan
-för personlig bön: "När du ber, gå då in i dein kammare, stäng dörren och be....Då ska din Fader...belönda dig" (Matt 6:6)
-och då vi bestämer oss för att be tillsammans "vad två av er kommer överens om att be om här på jorden..." (Matt 18:19).

Så: be ensam, be tillsammans, ha nära till bönen.

NEHEMJA

Om Nehemja:

Nehemja var en judisk munskänk vid de persiska hovet som kom att spela en avgörande roll vid återuppbyggnaden av Juda efter folkets återkomst från den babyloniska fångenskapen. Nehemja tillhörde själv ättlingarna till de judar som deporterats till Babylon år 586, men liksom många andra hade han vuxit upp under persiskt styre och med tiden fått en ansvarsfull befattning vid kung Artaxerxes I:s hov.

År 445 utsågs han till ståthållare över Juda under det persiska riket och tilläts bege sig till Jerusalem för att få till stånd ett återuppförande av stadens murar. Nehemja stannade kvar som ståthållare i 12 år.

Delar av Nehemjas bok är skrivna i jag-form och utan tvekan nedtecknade av Nehemja. Övriga delar är antingen skrivna av Nehemja, Esra eller någon okänd författare.(Källa:Bibelfakta)

Innehåll:

Nehemja bildar fortsättning på Esras bok. Nehemja berättar att när han får veta att Jerusalems stadsmurar, som förstörts då de babyloniska härarna intog staden år 586 f Kr, ännu inte byggts upp, ber han om kungens tillåtelse att bege sig till vad som nu är den persiska provinsen Juda för att återuppföra murarna. Vid hans ankomst till Jerusalem är dock många ledande män emot hans planer och försöker hindra honom. Men han samlar folket och lyckas fullborda arbetet på 52 dagar.

I syfte att återbefolka Jerusalem, vars invånarantal sjunkit kraftigt, befaller han att var tionde jude måste bosätta sig i huvudstaden. Han inför också en rad religiösa och sociala reformer.

År 433 återvänder han till Persien, men redan året därpå reser han tillbaka till Jerusalem för att reda upp vissa missförhållanden där. Han genomdriver flera lagar, exempelvis utbetalning av lön till leviterna, högtidlighållande av sabbaten och upphävande av blandäktenskap. (Källa: Bibelfakta)

13 minikommentarer från Nehemja bok (PB)

• Försumma inte Guds hus - Neh 13
• Välkommen til festen - Neh 12
• Var man på sin plats - Neh 11
• Löften - Neh 10
• Syndabekännelse och förlåtelse - Neh 9
• Vår styrka - glädje i Herren - Neh 8
• Frukta Gud - Neh 7
• Styrk du mina händer - Neh 6
• Osämja - Neh 5
• Motstånd - Neh 4
• Sida vid sida - Neh 3
• Ha nära till bönen - Neh 2
• Omvändelse - Nehemja 1

ESRA

Om Esra
Esra föddes i Babylon av judiska föräldrar under judarnas fångenskap där. Förutom att han var präst och skrivare var han även den persiske kungens rådgivare i judiska angelägenheter och när det gällde planen för judarnas återvändande till Jerusalem. Den persiska regeringen var tolerant mot andra religioner men krävde ordning och auktoritet. År 458 fick Esra därför i uppdrag av kung Artaxerxes att leda en större grupp judar tillbaka till staden med uppdrag att organisera de religiösa förhållandena och judarnas liv.(Från Bibelfakta. Läs mer HÄR.

10 minikommentarer från Esra bok (PB):

• Omstart - Esra 10
• "Vi har ju övergett dina bud" - Esra 9
• Lita på Herren - Esra 8
• Leva efter Guds ord – Esra 7
• "En plats för offer" - Esra 6
• En väg vidare - Esra 5
• Motstånd - Esra 4
• Sitta fast i det som varit - Esra 3
• Vända tillbaka - Esra 2
• Bygga upp Herrens hus - Esra 1

Från Gamla Testamentets Historia (PB)

KAPITEL 12 – FÅNGENSKAPEN I BABYLON

Innehåll År 586 Fångenskapen börjar Hesekiel och Daniel i Babylon Dan 1:1-7 Hes 1:1 539 Första vågen av hemvändande Serubabel, Haggai, Sakarja Esra 1:1-4 515 Templet invigs 459 Andra vågen av hemvändande Esra återaktualiserar Lagboken Esra 7:14 445 Tredje vågen av hemvändande Nehemja och Esra Återuppbygger staden och stadsmuren Förnyelse av gudsrelationen Neh 2:1-10

Fångenskapen

    Då Jerusalem föll 586 f.Kr. fördes en stor del av befolkningen bort till Babylon. Men fångenskapen i Babylon var inte som fångenskapen i Egypten, där folket levde som slavar. I Babylon hade judarna rörelsefrihet och frihet att bo och arbeta efter eget val.

   Men längtan efter Kanaan, Jerusalem och Templet var stor. Folket upplevde en stor sorg och kände sig religiöst vilsna då man inte längre kunde offra och tillbe i Templet:
”Vid Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion….hur kunde vi sjunga Herrens sånger i ett främmande land?”  (Psalm 137:1+4)

Maktskifte i Babylon

    Fångenskapen i Babylon varade inte så länge. Ca 50 år efter att fångenskapen hade börjat hade den babyloniske kungen ett gästabud och då såg han en handskrift på väggen: ”Skriften lyder: Mene mene tekel u-farsin. Och så skall orden tydas: Mene – Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. Tekel – du är vägd på en våg och befunnen för lätt. Peres – ditt rike har delats och givits åt meder och perser.” (Dan 5:26-28). Samma natt förr Babylon i för Perserna.

    Perserna hade en annan ockupationspolitik än babylonierna. I stället för att använda energi på att behålla folken i fångenskap, lät man folken bo i sina egna länder och hålla på med sin egen religion. På det sättet var de ockuperade folken relativt tillfreds med tillvaron och skapade inte en massa problem för ockupationsmakten. Detta resulterade i att judarna kunde börja återvända till sitt land. Det hände i tre olika perioder.

Den första vågen av hemvändande (539 f.Kr.)

    Kungen i Persian, Kyros, kungjorde att alla israeliterna fick lov att vända tillbaka för att bygga upp Templet i Jerusalem (Esra 1:1-4). Serubabel, en ättling till David och sonson till kung Jojakin, blev ledaren för denna grupp.

     Så snart de kom tillbaka till Jerusalem började de bygga upp altaret och lägga grunden till Guds hus. Men samaritanerna, som inte fick vara med om återuppbyggnaden, motarbetade arbetet och arbetet på Templet avbröts under några år.

    Men profeterna Haggai och Sakarja inspirerade folket att på nytt sätta igång med återuppbyggnaden av Templet.

Läs Hagg 2:4-5 och Sak 4:6-9

    Templet blev invigt år 515, ungefär sjuttio år efter att det tidigare Templet blev förstört.

    Men många av judarna vände inte tillbaka omedelbart, och i Esters bok finner vi berättelsen om hur drottning Ester räddar judarna från ett försök till jude-utrotelse i Perserriket. Till minne av detta började judarna att fira Purim-festen.

Den andra vågen av hemvändande (459 f.Kr.)

    Esra var ledaren för den andra vågen av hemvändande judar. Han sändes till Jerusalem av perserkungen Artaxerxes med uppgift att förkunna Guds lag skipa tätt i landet (Esra 7).

Den tredje vågen av hemvändande (445 f.Kr.)

    Nehemja var munskänk hos kungen i Persien. Då Artaxerxes såg hur Nehemja sörjde över förhållandena i Jerusalem, fick Nehemja lov att vända hem för att bygga upp stadsmuren (Neh 2).

    Då Nehemja, tillsammans med folket som följde med honom, hade kommit fram till Jerusalem och började bygga upp stadsmuren, mötte de starkt motstånd. De fick arbeta med den ena handen och hålla i vapnet med den andra (Neh 4:17). Nehemja uppmuntrade folket att fortsätta och sa: ”Var inte bedrövade. Den glädje Herren ger är er styrka.” (Neh 8:10). Esra spelade också en viktig roll i den andliga förnyelsen som folket upplevde under denna tid.

Neh 12:27-47

Frågor för studier och samtal

1/ Israels historia speglas ofta i poetisk form i Psaltaren i Bibeln.

                      -Läs Psalm 137 om den stora förtvivlan folket upplevde i fångenskapen

                      -Läs Psalm 126 om den gränslösa glädjen då de fick lov att återvända hem

2/ Israel upplevde en andlig förnyelsestid i förbindelse med återuppbyggnaden av Templet och av Jerusalem. Det var tydligt att Gud gjorde något nytt. Men alla var inte lika begeistrade. Man upplevde också något av den spänning och konflikt som kommer då det är väckelse. Några är för väckelsen och några är emot. Läs om situationen i Esra 3:10-13 och jämför med andra väckelser som du känner till:

                      -Reformationen

                      -Frälsningsarméns början

                      -Pingstväckelsen

                      -Den karismatiska väckelsen

Några tips för bibelläsningen

Skriv ut bibelläsningsplanen och pricka av efterhand som du läser:

Gör anteckningar i din dagliga bibelläsning för att komma ihåg v ad som "talar" till dig i just det kapitlet. Detta skriver jag normalt för hand i min anteckningsbok, för att du ska slippa försöka tyda min handstil får du det skrivet på PC:

Du har tidigare fått bibelläsningsplanen för hela året som pdf-fil. Nu kan du också ladda ner planen som excel-fil om du tycker det är bättre. Klicka HÄR för att ladda ned filen.

Kom ihåg att det finns minikommentarer till varje kapitel i hela Bibeln. Länken finns i högerspalten på Specialsidan för bibelläsare.

Kom ihåg att det finns studiefrågor till alla kapitel i Nya Testamentet. Länken finns i högerspalten på Specialsidan för bibelläsare.

PSALTAREN

Hur kan människors ord till Gud vara Guds ord till människor?
Psaltaren är skriven av människor till Gud. Samtidigt ingår Psaltaren i Bibeln, Guds ord. Gud använder här människors ord för att hjälpa oss att uttrycka våra böner till Gud.

Det kan vara rop om hjälp, tacksägelse till Gud, förtröstan på Gud, förtvivlan, bön om förlåtelse, frustration över orättvisor och mycket mer.

Psaltaren kommer att följa med i bibelläsningsplanen under hela året, från januari till december.

Om Psaltaren
Psaltaren är en samling av 150 hymner, böner och dikter. Bokens hebreiska namn är Tehillím, "Lovsångernas bok", men psalmerna är av vitt skilda slag. De kan delas in i lovprisnings- och tacksägelsepsalmer, klago-, bot- och bönepsalmer samt läropsalmer. Här kommer nästan alla sidor av människans relation till Gud till uttryck - enkel förtröstan, böner om beskydd, rop om förlåtelse och övertyelsen om att världen befinner sig i en kärleksfull guds händer. Och i alla grupperna finns många psalmer som talar om den kommande messias/kristus.
Psaltarens hebreiska poesi har många sidor och den är ofta uppbyggd av olika sorters parallellismer som innebär att en rads tankegång upprepas som ett eko med annan ordalydelse i nästa rad. Den innehåller också ett rikt bildspråk.
(Från Bibelfakta: Läs mer om Psaltaren HÄR)
(Bilden: David är författare till många av psalmerna i Psaltaren. Detalj från målning av Rembrandt)

Ett ord för dagen från varje psalm i Psaltaren
150 mannakorn/ord för dagen. Ett från varje kapitel i Psaltaren.
Du finner alla 150 inlägg från Psaltaren HÄR

MATTEUSEVANGELIET

Om Matteus
Matteus var bosatt i Kafarnaum vid Gennesarets sjö i Galileen där han arbetade som tullindrivare för den romerska ockupationsmakten. År 27 kom han i kontakt med Jesus, som då nyligen flyttat till Kafarnaum och inlett sin predikoverksamhet, och han anslöt sig till gruppen kring Jesus. Senare historiska författare säger att han efter Jesu död reste runt och predikade evangeliet i Etiopien, Makedonien, Persien och flera länder i Asien. Enligt vissa traditioner mördades han i Etiopien omkring år 90. (Från Bibelfakta. Du kan läsa mer om Matteusevangeliet HÄR)

En minikommentar/Tanke för dagen från varje kapitel i Matteusevangeliet
HÄR finner du länkarna till 28 inlägg från Matteusevangeliet

Studiefrågor
Studiefrågor till varje kapitel i Matteusevangeliet finner du HÄR
(Du finner studiefrågorna i kronologisk ordning i högespalten. Nedifrån och upp)

FÖRSTA MOSEBOKEN - GENESIS

Om Moses och Första Moseboken
Mose var egyptier av hebreisk härkomst. Han föddes omkring år 1520 f Kr i Egypten av israelitiska föräldrar, men kom som spädbarn att adopteras av den regerande faraos dotter, sannolikt Hatsepshut, som också gav honom hans namn. Han växte upp vid hovet och tjänstgjorde enligt den judiske historikern Josephus i den egyptiska armén i strider mot etiopiska styrkor. Efter att som 40-åring ha gjort sig skyldig till mord på en egyptier tvingades han fly ur landet.
I mitten av 1400-talet återvände Mose till Egypten för att hjälpa israeliterna att lämna landet och föra dem till Kanaan, det område mellan Medelhavet och floden Jordan som deras förfäder lämnat 400 år tidigare. Kort tid därefter ledde han så deras flykt ut i Sinais öken. Vid berget Horeb fick Mose ta emot två stentavlor av Gud med tio grundläggande budord som senare kompletterades med en utförlig lag som skulle reglera folkets sociala och religiösa liv. Under fyra decennier i öknen formade han dem successivt till en nation.
Under Moses ledarskap erövrades det mesta av området öster om Jordan. Själv kom emellertid Mose aldrig att gå över Jordan och in i Kanaan. Han avled omkring år 1400 f Kr på berget Nebo och begravdes i en dal i Moab.(Från Bibelfakta. Du kan läsa mer och få en kort introduktion om Första Moseboken HÄR)

Tidslinje över Gamla Testamentet

Ladda ned en mer detaljerad version av tidslinjen HÄR

Minikommentar/Tanke för dagen till varje kapitel i Första Mosebok
Klicka HÄR för att komma till 50 kommentarer till Första Mosebok

Första Mosebok inehåller två tidsperioder, Urhistorien och Patriaktiden
Du kan läsa mer om Urhistorien (1 Mos 1-11) HÄR
Du kan läsa mer om Patriaktiden (1 Mos 12-50) HÄR och HÄR