Malaki föddes i början av 400-talet f Kr. Han var verksam i den persiska provinsen Juda som upprättats i samband med judarnas återkomst till Jerusalem efter den babyloniska fångenskapen. Trots att profeterna hade försökt få folket att förstå att deras fångenskap i Babylon varit ett straff för att de inte hållit sitt förbund med Gud, dröjde det inte länge efter återkomsten till Jerusalem förrän folkets tro åter började svikta.
Templet hade byggts upp på nytt, men judarna var desillusionerade och de svåra tiderna gjorde att man kände sig svikna av Gud. Mån ga vände sig i stället till falska gudar. Det var då profeten Malaki förde fram sitt budskap.
Malaki tros ligga begravd på Olivbergets övre sluttningar, inte långt från Jerusalem. (Källa: Bibelfakta)
Innehåll:
Boken består av fyra korta kapitel.
Malaki pekar på missförhållandena i provinsen Juda och varnar folket för deras synder. De har inte gett Gud vad han hade rätt att vänta sig i fråga om ett liv enligt Guds vilja. Även om det finns några som kommer ihåg Gud och sin plikt mot honom, glömmer de flesta bort att dyrka honom. Men hans budskap är att Gud ändå älskar sitt folk och kommer att välsigna alla som ångrar sig och gör bättring, lika visst som han kommer att döma och förinta all ondska.
Boken slutar med ett löfte om att Gud ska att sända en profet lik Elia innan "Herrens dag" kommer.
Mannakorn från varje kapitel i Malaki: